Idag är det alla hjärtans dag. en dag som för vissa betyder lycka och för andra betyder skräck.
Jag minns tillbaka till skolan när vissa fick rosor och andra fick inte men ändå hade glädjen uppe till man kom hem. Jag minns att jag vågade ge den killen jag tyckte om en ros men fick ingen själv förrän jag kom hem då mamma och pappa hade köpt rosor till mig. Det värmde mer. Det värmde även mer att få något när det inte är alla hjärtans dag. Att man får en kram, en ros eller ngt av sina närmaste inte för det är alla hjärtans dag. Jag tycker inte om att elever i skolan inte orkar gå dit förrän de inte får någon ros. Jag gillar att Friends har vågat ta upp diskussionen jag gillar att de vågar ta debatten om det med skolorna.
Ingen vill se någon må dåligt. Klart alla vill ha en ros men i skolan måste man få känna sig trygg. Tyvärr är det inte alltid så. Jag tycker det är bra när elever och lärare säger ifrån.

I måndags skulle jag berätta något som blev offentligt.
Jag har avsagt mig alla politiska uppdrag i Leksands kommun. och Dalarna landstinget. Det är dags för mig att gå vidare och lämna de som har givit min politiska skolning. Jag önskar bildningsnämnden i Leksands kommun lycka till och jag säger åt kommuninvånarena tala om vad ni tycker så politiker lyssnar på er.

Även är det dags att ta andra beslut i ens liv.

Tack M för nallen i lördags. :)

Jag trivs just nu väldigt bra.
en stor kram till mina vänner och alla andra jag känner....

Leksand - kommer alltid att vara ett hem!

ha en fortsatt trevlig kväll, på lördag åker jag, micke, emma och anna till Östersund på skidskytte vm. Härligt....

kram
//Susanne