Redan onsdag och jag känner mig nästan ånger att tiden går så fort.
Jag har velat åka till skåne sedan i sommras men kommer inte dit.
Jag vill verkligen åka dit. Men hela tiden är det mycket att göra eller rättare sagt det finns
saker att göra hela tiden. Men jag ska ner dit SNART! Jag vill - vill vill vill.... det finns
ju saker jag verkligen vill göra där nere och personer jag måste träffa SNART!
Dagarna på jobbet rusar iväg.... kan ju bero på att jag trivs så bra som jag gör?!

För ett halvår sedan i april månad kände jag mig vilsen i mig själv.
Jag visste väl att jag gick och fundera på det mesta men äsch allt var egentligen ett lite
inre kaos som jag inte sa till någon... (det finns dem som har det åt h-vete å andra sidan)
På något sätt har jag gott runt och varit nöjd över mig själv och mitt liv.

Flyttade hit till Härnösand och märkte hur kul mitt liv blev. Jag fick nya vänner, ett jobb som jag verkligen älskar... träffa så mycket nytt folk och trevliga människor så jag blev bara glad.... men någonstans började jag fundera över mig själv? Var det bara ångest att flytta 42,4 mil i från mamma, mormor, syster med familj, vänner?! Var det som gjorde att jag kände att jag vill spy varje morgon. Var det den ångest som gjorde att jag kände ett indre kaos! Nu när jag kommer till mamma och hälsar på lyser jag över energi och träffar personer som verkligen betyder ngt för mig. För trotts allt har det har gjort att jag mår bättre i mig själv. Å politiska uppdragen i Leksnad kommer ju mera i tiden. Jag kanske kommer bli kommunalråd där en gång i tiden. Undrar om ångesten lägger sig då?! Visst jag saknar min familj jätte mycket. Men samtidigt trivs jag här så mycket och mitt jobb gör att utmaning i sig gör att jag orkar gå vidare! Sedan vad som hände min familj för ett par år sedan gör att detta var ett mycket bra och nyttigt beslut för mig själv. Jag är vuxen och vågar ju ta beslut över mitt eget liv! Jag trivs ju som det är ......

En sak med allt detta är jag känner mig gladare, lyckligare, busigare, än på mycket länge och det kan nog ingen ändra på. Jag ler åt saker som är konstiga. Jag ler åt saker som folk bråkar om runt omkring mig. Det känns viktigare att driva en kamp mot orättvisor. Jag blir bara gladare när du ger mig ett leende.

*************************************************************************

Det finns personer i mitt liv som betyder mer för mig än många andra. Jag har personer i mitt liv som är som är nästan som syskon. Känner mig så lycklig att jag har er. Jag har fått tillbaka vänner som jag trodde jag hade förlorat. Jag har insett att vissa personer är underbara å jag vill bara ni ska veta det! Ska ju bli "moster" igen... *hehe* det är ju bara där kan bli "moster" igen! *ler* underbart. Det är inte storasyster som ska ha en till... i fall ni börjar undra... :D utan min andra storasyster. Förvirrat.. *hehe* Då för det vara det men det är inte C som ska ha igen ... :)

Pojkar pojkar pojkar... :) ni gör mitt liv lite förvirrat just nu men äsch det löser sig. Inget är omöjligt!
Finns ju en speciell pojke som gör mitt liv gladare men bara om du insåg det själv...

ha en bra dag! Nu ska jag ta och skriva alla protokoll och sedan ringa min arbetsgivare!!!!


//Susanne