Idag lyser solen men det blåser fast det var riktigt riktigt skönt att sitta utanför sjukhuset i solen.
Då gjorde det absolut ingenting att jag inte hade ngt att göra.
Är hos svärfar och kollar lite mail och annat smått och gott.
Ska bli skönt att komma hem och sätta sig på altanten en stund och njuta av bara vara.

Det är verkligen nedräkning till almedalen... ;)

Imorgon är det vara ute och prata om EP-valet. Glöm inte att gå och rösta! skriver mer sedan.

//Susanne

p.s inte många dagar kvar d.s

Idag eller nu var det igår jobbade jag på parken .... Lunch som skulle ha varit för 100 men de kom 85. Hade mycket bra och trevligt sällskap av en prao elev! Han var jätte duktig! Å så är det alltid lika kul att få jobba med alla andra men dagen till ära måste man nämna dem man inte brukar jobba med :)

Senare var vi till Terassvägen och sa hej innan jag skulle träna men det går inte att träna om man inte har rätt skor med sig och om man har andra skor än mina skor jag hade på mig då så hade allt gått bättre. Var hem och träffade en mycket nära vän och umgicks med den personen hela kvällen :) Å jag renasade mail och verkligen städade upp saker i min dator å det kändes som en sak mindre att göra. Idag fredag (ska jag ringa lite samtal om min framtid :)

Jag är imponerad över personer som aldrig säger ett TACK för ngt man hjälper dem med. Men jag är oxå lika imponerad som hela tiden säger jag kommer och hälsar på men än har jag aldrig sett dem. Å så är jag lika imponerad över personer som inte kan ta nej eller att få höra hur jag mår. Dessa personer är jag mest imponerad över att de orkar hålla på som de gör. Eller personer som ljuger och hittar på lögner. Dessa personer är jag lika imponerad över att de bara orkar. Jag är däremot imponerad över personer som bjuder på sig själv, som ständigt och alltid bara är den man är och spelar ingen roll vad som än händer alltid är personen man lärde känna. Dessa personer har både min respekt och jag är imponerad över att såna personer finns. Jag är lika imponerad över personer som står rakt ryggade och pratar saning och ger beröm och ger en kram när man väl behöver den. Dessa människor borde man hylla mer. Men oftast ialla fall många fall lyfter man upp personer som jag i början nämnde om som har gjort ngt fel eller man är besviken på personer. Jag har den senaste tiden funderat över varför man inte kan ens ge ett TACK! Fyra små bostäver, ett enda ord T A C K å jag finner faktiskt inget svar på den tanken. Det tragiska i det hela är att det är dessa personer jag blir mest imponerad på och lägger min engergi på. Det är bara så trotts jag inte vill egentligen. Jag ska focusera på alla underbara personer som verkligen ger ngn glädje tilbaka till mig istället. Det har jag börjat göra men visst det är svårt att släppa taget om personer som man egentligen tycker om på något viss men som faktiskt inte ser mig utan ngt annat. Vad det undrar jag med. För det viktigaste är ju JAG (inte av egoistiskt själ) utan för vem jag är. Men tydligen är det något annat. Så är det då inte längre mitt rätta ja. Det har redan börjat men det kan bara bli bättre. Jag ska bli imponerad över mig själv och mina beslut. Jag ska insperas av andra som lever och tror på det man gör.

Jag fick ett mycket trevligt mail idag av en person som verkligen tyckte mina tankar och idéer var bra vilket värmer mig. Å det är för övrigt det mailet som har insperat mitt inlägg idag på bloggen.Men jag ska tänka lite mer på det persoen skrev så vi kanske kan komma fram till något ännu bättre i det hela för det känns verkligen som ett steg i rätt riktning.

Att 53 mil ska kännas så långt bort, önskar att det vore kortare än vad det är just nu. Saknar Rälta och metargården. Är speciellt dels för man är uppvxuen där men främst är det speciellt när det är vår/vår sommar när gräset börjar bli grönt bakom huset man öppnar dörren och man hör mammas höns faktiskt låta som bara tusan för de är ute. På ngt sätt så det man hör av tystnaden, snickriet, doften av mormors bullar är något man inte kan få på något annat ställe än där.

Igår fyllde en tjej som betyder mycket för mig och Micke. Dels sjöng hon en av de vackraste sånger jag vet på bröllopet för oss och det är inte bara modigt utan en av det vackraste presenter man kan få av någon. Men den tjejen har en konstnärlig ådra som man inte kan sluta förundras av. Grattis i efterskott Matilda Forslund! Låten hon sjöng på bröllopet var det vackraste av cecila wennersten. Men det viktigaste och det hon försöker göra är att vara sig själv och göra det hon tror på det är imponerande att ha den viljan :)

Imorgon/idag ska jag ringa ett samtal och hoppas på positivit gensvar. Det skulle ge så mycket sedan får man ju alltid hoppas att plan A går i mål annars plan B är ju inte heller fel å inte plan C heller men helst plan A! :)

För nga veckor sedan höll vi på att krocka på väg hem från IKEA. DÅ hade vi änglavakt. Igår hade Micke änglavakt igen då han krockade men tur blev det bara plåtskador, kylan gick åt skogen på jobbbussen men ändå han klarade sig. Undra om man kan ha hur mycket änglavakt som helst.

Tack älskade familj och vänner för ni är NI! Å mycket har jag då att TACKA er för de ni har gjort för mig. Åter igen så är det bara man måste leva i nuet och ta hand om det man har!

OM en månad är det EP val som heter i folkmun men annat heter det EUROPAPARLAMENTSVAL! Gå och rösta mellan den 20 maj och 7 juni. Rösta för ett rött Europa, rösta s :)

Å välkommen storasyster Anna till blogg världen kul att flöja din blogg ska det bli, http://waltermamma.bloggagratis.se/

kramar på er å god natt och sov gott.